Jag är glad för att...

Idag gjorde jag ett fynd.
Fynd behöver inte vara så stora för att man ska bli glad av dem.
Jag har varit nära att klicka hem det flera gånger från Indiska, och det var detta halsbandet jag stod med i handen i början av sommaren när jag sen istället lite på impuls köpte den fina och betydligt dyrare handväskan.
Halsbandet Brenda. Ord pris 149 kr. Nu 50 kr.
Jättefint tycker jag. Att piffa upp den lilla svarta med eller bara till linne å jeans. (Självklart inte ihop med guldkedjan som jag har under.)

Nåt annat som gjorde mej glad idag var en gammal facebbook å bloggvän.
En kvinna med ett jävla patos och som alltid står upp för en när det blåser.
Facebook och bloggvärlden är en underlig värld.
Ett ställe där man snabbt lär känna människor och kommer varandra nära varandra in på livet.
Där starka vänskapsband knyts.
Ofta är det... jag ska inte säga illusioner för det låter så bittert men det blir liksom inte genuint eller hållbart som vanliga vänskapsband.
Det bryts lika plötsligt som det binds.
Å ja, det är väl som det är. Det var bra så länge det varade å det är fint så.
Men vissa diamanter är diamanter på riktigt och Cis är en sådan.

Har haft en fin dag i Göteborg idag.
Jag Mini å Noah skulle dit på lite sightseeing och hade sån tur att äldsta dottern också var ledig.
På tåget messade Mini sin bror och han jobbade delad tur å kunde komma ifrån en stund.
Det blev en härlig lunch på Bee som tydligen är Göteborgs mest homovänliga restaurang.
Hur man nu kommit fram till det?!
Fantastisk mat och helt otroligt tillmötesgående å trevlig personal var det.
Av en slump fick vi alltså några timmar tillsammans med födelsedagsbarnet. Sonen fyller 24 år idag.
Den enda som fattades var Dotter nr II. Å hon fattades oss verkligen.
Noah å Ängla fick varsin likadan keps av Mommo.

En fin dag. Men nu är vi alla helt slut å det får bli tidig sänggång.

Puss/ Asta