fredag 2 maj 2014

Avstå eller unna sej.



Är glaset halvfullt eller halvtomt?
Denna tröttsamma liknelse, lika uttjatad som Carpe Diem.
Ändå ligger det en del i det. Jag funderade på det tidigare idag på min runda med Gottfrid, jag tänker så mycket klokt då.

Jag har nu levt helnykter två månader eller nåt sånt.
Den där första brinnande motivationen har börjat klinga av och på sistone har jag ibland känt mej nästan lite avundsjuk på de som "får" dricka alkohol.
"Maken unnar sej minsann att dricka vin i tid å otid och här sitter jag med mitt vatten" lixom.
De flesta som någon gång slutat med något kan säkert känna igen sej, varesej man nu pratar om att ta cykeln istället för bilen, inte käka godis eller sluta upp med vinpimplande.
Det känns så BRA i början men med tiden dalar motivationen.

Fast så funderade jag...
Jag gör det här frivilligt. För att jag vill.
Jag avstår inte vin (eller öl eller drinkar eller bananlikör) jag väljer nykterhet.
Jag gör det för att jag vinner en massa saker som jag är ute efter...
... Större kontakt med mina känslor
... Mer ork
... Mindre huvudvärk.
Jag gör det för att min själ behöver vila och för att alkohol även i mindre mängder är ett stimulantia som piskar på och tröttar ut. Jag behöver den energin till annat.
Jag väljer att unna mej det.

Att ha skrivit om mitt nykterhetslöfte till mej själv på bloggen och att ha berättat om det för vänner och bekanta ökar pressen på mej att lyckas.
En bloggvän, Louise som har Big ass fashion, använder sej av samma knep nu när hon börjat träna och vill gå ner i vikt.
Offentlighet förpliktigar.
Offentlighet gör det svårare att ge upp när det känns motigt.

Så låt oss välja tillsammans. Varesej det handlar om träning, nykterhet, viktnedgång, att vara snälla mot oss själva, springa milen eller vad det nu är.
Ingen tvingar dej. Du väljer själv.
Allt blir enklare om man ser det så.

Puss/ Asta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare