fredag 7 februari 2014

Tiggeri

 

Vi ser dem alla.
Till och med i min lilla stad finns dom.
Sitter dom.
Tiggarna.
Å fryser.

Ofta papperslösa. De flesta romer från Rumänien.
De är inte, till skillnad mot vad ryktena säger, inkluderade i beräknande ligor.
Kass verksamhetsplan i så fall.

Det finns över nio miljoner romer i Europa.
En stor minoritet. Ett jagat folk.
Illa behandlade.
Överallt men inte minst i Rumänen.

Jag lyssnade på P1 igår när de rapporterade från kåkstaden som nu ska rivas utanför Stockholm. Fattiga romer som byggt upp skjul mot stängslet där järnvägen går.
Eldstäder. Fukt. Kyla.
En romsk man som varit i Sverige i tre månader intervjuades och även om han bröt så talade han fullt begriplig svenska. Han hade inte gått någon "svenska för invandrare", han hade lärt sej av sin kompis som bodde och arbetade i Sverige.
Han höll dagtid till nere i centrum, tiggde pengar.
En bra dag fick han ihop 100 kronor.
Hundra kronor?!
För att i förnedring sitta på marken och sträcka fram sin hand mot köpglada framrusande stockholmare i ett februarikallt Sverige.
I lägret högg han ved inför natten. Alla hans tillhörigheter och kläder var fuktiga.
Hans skjul svinkallt.
Ändå. Ändå var det bättre i Rumänien.
Å svenskarna var snällare.
Där spottade de på honom. Svor åt honom.

Kåkstaden ska rivas.
Jag förstår det.
Ingen kan sätta upp sina pinaler och bopinnar där de vill och kalla det sitt hem.
Lägret var inte människovärdigt. Det var farligt. Sa en hög snubbe inom socialförvaltningen.
Jag håller med om det.
Men vad ska man göra av dessa människor?
Vart ska de ta vägen?
Vem bär ansvar för att ett helt folk behandlas som paria i Europa?
Socialgubben sa att de som ville skulle få en bussbiljett hem.
Resten skulle avhysas och ordnas boenden för i max 5 dagar.
Sen då?
Härbärgena i Stockholm är så fulla att det lottas ut platser på kvällarna.

Det är ingen lätt fråga.
Hur gärna jag än vill så kan vi i Sverige inte ta hand om ALLA som skulle behöva det.
Men Rumänien är ett EU land och rimligen är det precis sådana här frågor, som mänskliga rättigheter, där övriga EU länder borde ställa krav.
Nu är tyvärr inte Rumänien ensamt inom EU om att behandla romer illa.
Sverige har som bekant fått kritik tidigare.
Frankrike massutvisar romer.
Italien lika så.
Tyskland vill precis som flera andra EU länder kriminalisera tiggeri och hemlöshet.
Hur tänker man då?
Hur kan fattig vara det samma som att vara en brottsling?
Vad ska människor som dragit denna nitlott i livets tombola göra då?
Lägga sej ner å dö?

Jag skänkte en gång strax före jul en hundring till en tiggare.
Han fick tårar i ögonen. Han kysste min hand.
Ingen av mina barn blev sådär lycklig över någon av sina julklappar.
Därefter öppnades en kran hos mej.
En oförmåga att bara gå förbi med blicken placerad i fjärran och med knogarna vitnande om Lindexpåsar och vinflaskor.
Jag skänker numera ofta till tiggare. Nån tjuga här, nån hundring där.
Det löser ingenting.
Det ger bara mej en stunds respit från det dåliga samvetet.
Men vad ska man göra?
Hur ska man påverka?

Vad tycker du?

Puss/ Asta

1 kommentar:

  1. Jag håller med. Om att det är vårt gemensamma ansvar - och med gemensamma menar jag EU och världen i förlängningen. Att vägra en hel grupp människor människovärdighet är fruktansvärt i dagens samhälle. Det är så otroligt långt under vår intelligens.

    Jag har mött romer på nära håll i många länder. Och precis som svenskar, engelsmän eller vilken folkgrupp som helst är det människor som inte ingår i en homogen grupp. De är alla individer med olika traditioner, referensramar, utbildning, etc. Men det de har gemensamt är att de behandlas som skräp. Så visst är det sant att i Rumänien har de det ännu värre. Vilket i mina öron säger mycket mer om mentaliteten på de styrande i Rumänien än det gör om romerna. Jag blir förbannad och ledsen över situationen.

    Och att kriminalisera hemlöshet?????? Det är fruktansvärt. Varför inte bara skjuta av folk med en gång?

    Kramar

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare