Igår var igår. Idag är idag.

 

Igår var det livat på bloggen med Sd inlägg och debatter. Jag lovar inte att dagen blir lugnare men just nu tar vi å skriver om nåt annat.
Tack ni som på olika sätt deltog. Ni som tog debatten. Ni som delade inlägg.
Ni som lös med er frånvaro hade säkert era skäl. Jag hoppas det varken var lättja, Sd sympati eller rädsla. Allt annat har jag förståelse för.

I den gråa duggregniga nyårsnatten lovade jag ingenting.
Inget stort heligt Nyårslöfte.
Men som jag skrivit i inlägg tidigare så har jag tyst för mej själv bestämt olika saker då å då kring mål å ambitioner inför det nya året.
Det är bara det att när jag summerar ihop det blir det rätt många "små saker."
Jag är faktiskt mycket tveksam till att jag ska hinna arbeta alls i år.
Lär nog inte hinna träffa några vänner heller.
Allt detta självförverkligandet. :)

... 5:2 metoden, tappa mina extrakilon, inte äta fläskkött, börja springa igen, få snygga armar, komma igång med träningen av Gotteman, följa mitt hjärta, lyssna till min inre röst, bli bättre på att säga ifrån å ta konflikter, våga mer, bli snällare mot mej själv, engagera mej mer i mitt jobb, ta fler vita veckor, läsa fler böcker, sitta mindre å hänga vid datorn, sluta med insomningstabletter...

Ja, ni hör ju själva. Det lär bli ett heltidsjobb.

Idag är jag ledig.
Jag har sovit i sonens säng i natt då han var hos kompisar och känner mej utsövd på ett helt annat sätt än efter nätter jag krigat med maken i vår pyttesäng.
Idag står hundpromenad (i regn) på schemat. Småkronornas match mot stöddiga Ryssland och ikväll parmiddag... hos vänner. Bara att sätta sej vid dukat bord.
Underbart.

Min äldsta dotter fyller år idag.
277 år. Nej 27 år skulle det vara. Det känns gammalt nog... att vara mamma till alltså.
Det är bara att inse att man blivit tant. Gammal.
Tenablöjor, rollatorer, avföringsschema, stödstrumpor å mata ankorna ligger framför mej.
Grattis grattis älskade fina unge. Det är... och har varit i 27 år... en ynnest att få vara mamma till dej.

Puss/ Asta