måndag 2 december 2013

Skulle du kunna vara gift med en moderat?

 

Retorikern Elaine hör till de bloggar som jag följer slaviskt. Gillar hennes blandning av yta och djup, ungefär så som jag själv vill att min blogg skall vara.
Hon har en skön personlighet tycker jag och får mej ofta att fundera ett par extra varv.

Ett sånt inlägg är tex "Jag skulle aldrig umgås med en moderat."
Där skriver hon om att tappa sin ödmjukhet. Om människor som fördömer en kategori som de själva inte tillhör. Om kristna som inte tycker att en annan kristen är troende på rätt sätt eller som föraktar andra trossamfund.
Om svarta som inte tycker att en svart kvinna ska ha ihop det med en vit man och om hur själv möts av förvåning över att hon kan luncha med Blondinbella på förmiddagen och uppskatta en fika med Lars Ohly på eftermiddagen.

Mmmm.
Det inlägget träffade mej måste jag säga.
Jag brukar skämtsamt säga att jag skulle inte lyfta på ögonbrynet om något av mina barn kom hem och sa att hen var homosexuell men det skulle bli hårda diskussioner om hen valde att rösta på moderaterna.
Å så himla mycket skämt är det faktiskt inte, det skulle bli så.

Jag vet att jag behöver arbeta med min syn på människor med avvikande sätt att vara jämfört med mitt eget. Det är en brist hos mej.
Jag kan slå mej för bröstet över att vara så jäkla opened minded vad det gäller invandring, sexualitet, människor som fart illa i livet osv.
Men jag är inte fullt lika nyfiken, tolerant och "storsint" när det kommer till tex borglighet, överklassen eller det som föraktfullt kallas för white trash.
Jag kan se ner på människor som inte kan föra sej, som är oallmänbildade eller skräniga. Precis som jag kan se ner på folk som kör med sina klassmarkörer och minsann är lite finare än vi andra.
Jo, jag erkänner det.

Men jag håller med Elaine om att genom att öppet och nyfiket umgås med andra människor med från mej kraftigt avvikande uppfattning om saker och ting, utan att försöka skriva någon annan på näsan, så kan jag lära mej något... och kanske lära dem något med.
Nu umgås jag inte BARA med kvinnliga, socialdemokratiska, gifta, sjuksköterskor som har vuxna barn och stora hundar och med förkärlek sippar vin å läser romaner... faktiskt inte. Men jag skulle nog ha svårt för att ha en kärlek eller en bästa vän som är övertygad moderat av idealistiska skäl.
Det handlar inte bara om vad man stoppar för lapp i valurnan en dag i september vart 4:e år... det speglar sej i sättet att tänka om samhälle, jobb, välfärd och sina medmänniskor.
Jag är nog väldigt mycket som "jag" är, väldigt klar med vad jag tycker och låter mej sällan övertygas till annan åsikt i allvarligare ting.
Men visst... respektera och lyssna det kan jag. Å kan bli bättre på.

Fast sedan inkluderar Elaine sverigedemokrater och där är jag inte riktigt med henne längre. Rätt eller fel men så är det.
Sverigedemokraterna är ett fascistiskt och rasistiskt parti. De är ett parti som gör skillnad på människor och tillskriver dem epitet som riktiga medborgare och inte riktiga medborgare.
De är ett kvinnofientligt parti och ett homofobt parti.
Med en bror som är homosexuell, en svärson som är kurd från Iran, ett barnbarn som är "andra generationens invandrare", genom att ha vänner och älskade kollegor som kommer från olika länder, genom att vara kvinna och för jämställdhet  så ÄR det personligt för mej. En personlig krigsförklaring, ett personligt ifrågasättande av människor som jag älskar.
Det kan jag inte respektera eller ens stå hövlig emot. Trots att jag är medveten om att min retorik inte omvänder en enda sverigedemokrat.

Över lag skulle jag vilja säga att de flesta av oss inte är särskilt bra på att vara nyfiken och öppen inför andras ståndpunkter. Att respektera andras åsikter.
Se bara vilket jäkla liv det blir var gång som vargfrågan skall diskuteras i vilket sammanhang det än månde vara.

Skulle DU kunna vara gift med en moderat?

Puss/ Asta

3 kommentarer:

  1. Jessica i Malmö2 dec. 2013 22:50:00

    Svar nej. Vi skulle ha helt diametralt motsatta åsikter om vår omvärld så det skulle inte fungera. Om vi inte pratar om en moderat som inte vet ett jota om sitt partis politik utan bara tyckt att ljusblått är fint. Då finns det potential.
    Det skulle vara för påfrestande i längden tror jag om vi talar förhållande (gift, sambo,särbo). Vänner däremot har jag både bland folkpartister, kristdemokrater och soffliggare. Vi pratar inte politik när vi ses i någon större utsträckning utan fokuserar på våra gemensamma nämnare den stunden. Som kaffe eller kultur.

    SvaraRadera
  2. Svar nej. Inte gift med. Men. Jag har nära vänner som är det. Moderater alltså. Och de är moderater "på riktigt". Tycker att Reinfeldt gjort gott för Sverige. Diskussionerna gör höga vill jag lova. Men. Jag sätter min gräns vid samma ställe som du: sverigedemokraterna. Rätt eller fel? Förmodligen sååå otroligt fel. Men jag kan inte vara vän med någon som har den synen på människor. Precis som jag inte har några fundamentalister av något slag bland mina vänner. Det skulle aldrig gå. Däremot. Finns dessa människor bland mina bekanta. Sådana som jag stöter på varje dag. Och jag använder alla mina ord i debatterna som uppstår med dem. Så när jag då till sist privat får välja vem jag vill umgås med, umgås jag med människor so m jag uppskattar och tycker om. Ergo: inga sverigedemokrater
    kram

    SvaraRadera
  3. Jag kan nog både umgås och diskutera med moderater. Till och med vara ganska goda vänner så länge som vi inte diskuterar politik. Men gift, nej, det skulle aldrig gå. Jag behöver ha liknande grundvärderingar som den jag lever med, annars skulle jag nog inte ens få den första förälskelsen. Och herregud, tänk på barnen... Hua att mina barn skulle få bara ett uns av moderatvärderingar, det vrider sig i hjärtat på mig! Sen kanske barnen blir moderater ändå, och då får jag väl tugga i mig det. Jag kommer att älska dem men inte hålla med dem...

    Rasism och sexism, där drar jag gränsen även för bekanta, så SD skulle inte ens finnas i umgänget, inte om de öppet vädrar sina åsikter i alla fall. Eftersom det är runt 10% som väljer dem så kan en ju inte vara säker på att de inte finns i ens närhet... Hua, nu vrider det sig i hela kroppen på mig...

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare