Lady Dahmer och Elaine Ekeswärd har en debatt kring manlig kollektiv skuld.
Det är ett väldigt intressant inlägg och jag tycker absolut att ni skall ta er tid till att läsa det och debatten som sedan följer bland kommentarerna.
Jag läser och jag funderar.
Det är ingen ny fundering, jag grunnar ofta på den här frågan, fast kanske ur ett annat perspektiv.
Jag kan känna och tänka att män är ta me fan djur.
Vi får alla till oss det dagligen.
Kvinnor som blivit våldtagna (av män), kvinnor som blivit slagna (av män), kvinnor som blivit dödade (av män), kvinnor (och flickor) som blir köpta/ erbjudna att köpas (av män), kvinnor (och flickor) som förs bort och tvingas in i prostitution (av män)
Osv osv i all oändlighet.
Visst begår även enstaka kvinnor grova och fruktansvärda brott men den överväldigande majoriteten av alla vålds och sexbrott begås av män.
Vi talar om cirkus 98%. Var 4:e kvinna... i Sverige, världens mest jämställda land... har upplevt våld/hot i en kärleksrelation.
När kvinnor börjar tala med varann om vår erfarenhet av sexuella övergrepp så framkommer det att vi nästan alla bär med oss erfarenheter.
Alla har inte varit utsatta för en regelrätt våldtäkt men det är taffsande fäder till våra kompisar när vi var yngre, det är stallägaren, taxichauffören, läraren, morfar, pappas kompis, styvpappan, killkompisar, fulla karlar på krogen, kollegor, chefer osv.
Jag tror knappt att jag någonsin befunnit mej i en sådan diskussion och nån kvinna sagt att "Nej, det här känner jag inte alls igen mej i."
Tvärtom, det bubblar ur oss. Upplevelser som skrämt oss, kränkt oss, gjort oss generade, arga eller förvirrade.
Återkommande... män som kanske inte gjort något brottsligt men som tar sej förbannat stora friheter, ofta som vuxna på betydligt yngre flickor.
De flesta kvinnor vet hur det känns när man går ensam hem en kväll och det plötsligt går en man bakom som skall samma väg.
De flesta kvinnor har känt rädslan för att hamna i en utsatt situation.
Å det som triggar igång rädslan har bara med en sak att göra... könet människan bakom har.
Kollektiv skuld är inte bra.
Jag tycker inte om det i andra sammanhang.
Jag tycker inte om när man säger "alla invandrare...", "alla muslimer...", "alla lantisar...", "alla blondiner...", "alla inom vården..." men samtidigt kan jag se att detta är ett patriarkalt mönster.
Män som tar för sej. Kvinnor som tidigt lär sej att akta sej.
Å när det gäller ett så tydligt mönster så bör kanske män, på en högre generell nivå, ta ansvar för detta!
Ändå är det sällan som jag hör män säga ifrån.
Alltid när våld mot kvinnor eller sexuella övergrepp diskuteras är det någon trött kvinna från kvinnojouren eller någon ilsken feminist som ryter.
Varför säger så få män ifrån?!
Jag är en heterosexuell kvinna.
Jag attraheras av män. Jag dras till det manliga.
Jag är gift. Jag har en pappa. Jag har en son. Jag har en vald bror. Jag har vänner med snopp.
Fina, snälla, godhjärtade män.
Män som lika lite som jag skulle utsätta en annan kvinna för våld.
Självklart kan inte de lastas. Självklart hatar jag inte dem.
Likväl är de en del av patriarkatet, av att stå allra överst i hierarkin och därmed bär de ett ansvar för de strukturer som finns och för att förändra dem.
Vad tycker du?
Puss/ Asta
Jag tycker att ditt resonemang gör dig till feminist. Du ser ett mönster. Att det inte handlar om INDIVIDER utan om ett PATRIARKAT där män tycker sig stå över kvinnor och där hela samhället utgår från detta. Vi se det i våldsstatistiken, lönerna, maktpositioner, arbetsmiljö osv, osv... Hur män får och kvinnor står tillbaka. Hur män tar för sig för att de, sedan barnsben, lärt sig att det är (inte bara okej) utan deras förbannade rätt!! Och även om inte alla män är onda och alla kvinnor är offer, så är vi alla en del av den här strukturen. Kan man inte se det... nej då är man ingen feminist (enligt begreppets sanna betydelse), men då tycker jag att man istället är rejält verklighetsfrånvänd! Trygg i sin egen lilla fantasibubbla. Bra inlägg! Kram Emelie.
SvaraRaderaHej Asta, jag är definitivt feminist allt annat vore otänkbart. Jag känner inte en enda kvinna som inte har blivit utsatt för sexuella övergrepp. Inte en enda. Jag gillar inte tanken på kollektiv skuld och jag känner fina, trevliga och fantastiska män men jag hör dem sällan (händer om en kvinna nära dem blivit utsatt) vara uppriktigt upprörda över de patriarkala strukturer som finns som ex att kvinnors löner inte är i kapp männens löner.
SvaraRaderaKvinnor/flickor får ofta skylla sig själva. En kvinna blir våldtagen på krogen och hon får skylla sig själv. En man blir rånad på krogen. Båda var berusade. Mannen är det synd om (jävla samhälle kanske folk säger). Kvinnan får skylla sig själv (vad fan gör en kvinna ute full på krogen). Det är bara ett exempel av många där det tydligt läggs skuld på kvinnor/flickor.
Det gör mig ARG.
Jag vill inte slänga skulden på alla män för alla brottshandlingar som andra män begår men jag tycker verkligen att de ska lära sig att se strukturerna, jag vill att de ska stå upp för de orättvisor som kvinnor individuellt och kollektivt utsätts för. Det är inte så svårt men ibland känner jag som du ang män..och ibland tänker jag att det är värdelösa skrattar lite för mig själv men det är ändå sant)
Jag kan skriva massor som ex varför heter det kvinnomisshandel? Det är misshandel som oftast görs av nära anhörig vilket jag kan tycker är värre då det ofta sker i hemmet som ska vara människors trygghet.
Bra och superviktig debatt!
Kram Nina
lite otydligt där..jag menar att det är sant att jag ibland tycker att män är värdelösa. Tänkte sätta en smajlie här men den här debatten är ju inget skämt.
RaderaBegreppet "hemfridsbrott" kan jag tycka är ännu värre. Ett brott som stört hemmets frid liksom... Eller varför inte kalla "näthatet" vid dess rätta namn KVINNOHAT?! Ord och begrepp kan verkligen vara värdemarkörer. Intressant.
Radera/Emelie
Ja, det är verkligen intressant med dessa ord och vad de står för eller är menade att stå för och så applicerar olika individer sina egna värderingar på dem. Och så kan det bli helt jäkla fel. Ska inte ens gå in på rättsfall för då blir jag galen.
RaderaDet värsta tycker jag är att våra "goda fina" manliga vänner, pappor, bröder, söner mm är också dem som upprätthåller det. Att de inte SER,REAGERAR och AGERAR! Deras tystnad möjliggör förtrycket. Deras oagerande möjliggör förtrycket. Men jag är inte sådan/Dra inte alla män över en kam-snacket gör mig så förbannad. I vissa lägen är det JUST vår fina goa manliga anhörig som aldrig skulle göra det mot oss som utsätter en annan kvinna för förtrycket. Men det får man väl inte säga i det här jävla landet. (Väl medveten om att jag snor den vite kränkte mannens standardkommentar men den går att utnyttja även i denna fråga för att det är just så att disskuterar man denna fråga så kommer det- men jag skulle aldrig... Jo det skulle du och det gör du! Men det får man ju inte säga för då kränker man den snälle mannens självbild och värld. Och då är man en manshatare.) Kram
SvaraRaderaJag kan inte se män som onda. Jag är mamma, fru, släkting, vän och lärare till en rad fantastiska manliga varelser. Jag kan däremot se ett patriarkaliskt samhälle som ett ondo för alla de kvinnor som bor i det, eftersom det där finns en maktobalans till deras nackdel. och den bör ordnas gemensamt av alla individer som bor i det samhället. Inte bara det ena eller det andra könet.
SvaraRaderaOm män inte ska ha del av en kollektiv skuld får de inte passivt stå och låta saker och ting fortgå.
SvaraRaderaNär kvinnojourer drivs ideellt av kvinnor, när det är kvinnor som ska ta ansvar för att de inte våldtas (genom att inte vara ute sent på kvällen och dessutom anpassa sin klädsel), när kvinnor får lägre lön och färre möjligheter till avancemang och när kvinnor förväntas ta större del av föräldraledighet och VAB, då fortsätter patriarkatet att råda, och där kan alla män vara med och påverka.
Lagstifta om kvinnojourer och se till att de har finansiering, sluta prata om offrets ansvar vid våldtäkter (gäller även skrämselpropagandan till alla kvinnor som troligtvis aldrig kommer att våldtas, men som ändå i hela sitt liv förväntas ta ansvar för att en imaginär våldtäktsman inte frestas...), ge kvinnor likvärdig lön och likvärdiga möjligheter till avancemang och alla pappor borde kräva sin rätt till sina barn, sin del av föräldraledigheten.
När män börjar agera enligt ovan, då är det inte längre frågan om kollektiv skuld, men de män som visserligen aldrig själva skulle lyfta sin hand mot en kvinna, men som inte heller gör något för att motverka de som gör det, de får faktiskt vara med och bära skulden!
Sen kan jag tycka att vi alla är med och bygger den här våldtäktskulturen, inte bara män, och många mammor vill inte släppa in sina män i föräldraledigheten (det är ju skönt att vara hemma med sitt barn istället för att arbeta) så den kollektiva skulden ligger inte enbart på män, den ligger på ALLA som inte aktivt motverkar, på ett eller annat sätt!