måndag 18 mars 2013

Jag ska bli Sverigedemokrat jag...

 

Hej hopp. Jag tror jag har ångrat mej. Jag menar, det har ju hänt förr... med andra... att någon är övertygad om en viss åsikt å så sker en banal händelse och vips så hamnar personen på andra sidan barrikaden.

Nej, men vänta lite nu tänker kanske ni.
Varför ska du plötsligt bli Sverigedemokrat?
Jo men det är ju fullkomligt logiskt!

Jag vill inte att pensionärer som byggt det här landet skall sitta med avstängda element å frysa när de äter kattmat.
Jag vill inte att sjuka människor skall skickas hem från sjukhusen utan ordentlig undersökning.
Jag vill inte att barnen skall vara 60 stycken i varje klass på en lärare.
Inte heller vill jag att svårt sjuka cancerpatienter skall tvingas arbeta.
Jag tycker inte att mörkhyade mördare å våldtäktsmän skall få en klapp på axeln istället för straff (det tycker jag förvisso inte om blonda diton heller.)
Jag älskar mitt land. Jag vill inte förråda det. Inte sälja ut det.
Å jag är inte rasist.
Jag har dessutom varit etniskt svensk i så många generationer bakåt som jag känner till.
Nu blev det logiskt inte sant?!

För att Sverige skall vara så där helylle lyckligt å harmoniskt...
För att Sverige skall ha råd att ge massor av pengar till allt å alla...
För att gatorna ska bli trygga, gamlingarna välnärda, skolbarnen tindrande, ekonomin blomstrande... för det krävs bara att vi gör oss av med invandrarna.

Nu är det förvisso inte så bara.
Min make är andra generationens invandrare (hans mamma är från Finland) och lite fäst är jag ändå vid honom. Men men, det är ett offer som måste göras.
Mina utländska vänner... tja, jag kommer att sakna dem, men jag antar att det finns massor av snälla å roliga blonda kvinnor med som jag kan bli kompis med istället.
Min homosexuella bror. Han ÄR ju svensk. Kanske kan han få stanna ändå?
Om han bara slutar upp med de här dumheterna att föredra män och slutar med att sprida HIV till höger å vänster.

Jag antar att vissa offer får man ta.
Som att Sverige blir skitdåligt i fotboll utan Zlatan.
Som att jag kommer sakna att käka en riktigt god pizza.
Torsk är ju oxå gott. Å sill. Eller inte.
Å dragspelsmusik är ju så vackert.
Jag kan knappt tänka mej nåt finare än när blonda små svenska barn (å deras allt förr packade pappor) dansar kring midsommarstången en småkall och duggregnande junidag till dragspelsmusik.

Och flyktingarna. De som inte längre får komma in.
Jo men de har det ju ändå mycket bättre i sitt eget land, bland sin egen kultur, i sina egna krig.
Kanske kan till och med Jimmie Åkesson åka till nån krigshärd och "hjälpa till på plats" den dagen han tröttnar på att vara stadsminister i det evigt ekonomiskt blomstrande och snuttigull trygga Sverige?!

Valet 2014... here I come.

Puss/ Asta

6 kommentarer:

  1. Hej pseudonymen Asta! Visste du att många Sverigedemokrater själva har invandrarbakgrund? T.ex. Samuel Älgemalm som ursprungligen kommer från Iran. Eller syrianen Issa Issa. Tyvärr blev Issa attackerad och knivhuggen av ett gäng SD-hatare och han lämnade sedan partiet. Tråkigt när våldet triumferar, eller vad tycker du?
    http://www.expressen.se/gt/knivattackerad---nu-lamnar-han-politiken/

    För övrigt älskar Jimmie Åkesson kebabpizza. Och hör och häpna: det finns aktiva sverigedemokrater som är öppet homosexuella.

    Jag är inte sverigedemokrat men kan tycka att det är tråkigt att du kommer med en massa ogrundade insinuationer som inte är korrekta. Om du vill bemöta sverigedemokraternas politik kanske du skulle läsa på lite mer och ta reda på vad de egentligen tycker i olika frågor istället för att bara raljera och kasta paj.

    Risken är dessutom att du uppnår exakt det motsatta syftet genom att vara så kategorisk och närmast hatisk mot SD: Att folk som läser dina blogginlägg tycker att du är oschysst mot det partiet och att SD bara får ännu mer sympati.

    Vänliga hälsningar
    /Gymnasielärare

    SvaraRadera
  2. Å andra sidan, Gymnasielärare, så är det förbaskat svårt att ha respekt för partiledare som sjunger partysånger som handlar om en av våra tidigare statsministrars död. Hur ska man kunna behandla ett sådant parti utan att raljera över dess absurditet? Om Reinfeldt skulle råka illa ut, är det då fortfarande helt normalt att Jimmie Åkesson uppmuntrar till glädjesånger över hans död också? Ska vi vara "schyssta" mot ett partis ledare måste vi väl ändå kunna kräva att denne beter sig någorlunda vuxet när det kommer till sina kollegor. Och vad var ogrundat i Astas orerande?
    Jag är rädd att den mesta informationen om hur sverigedemokrater resonerar kring invandrare, kvinnor och homosexualitet har gått dig förbi. Partiprogrammen säger en sak, de wallraffande reportagen en helt annan.

    /Jessica

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haj Jessica!

      Nu var det väl inte det beryktade reportaget i SR:s program Kaliber som bloggförfattaren åsyftade med sina skriverier. Jag tycker dessutom att är ovärdigt och smaklöst att skriva som du gör där du antyder att JÅ skulle glädjas åt någon annan persons död. Detta uttalande tangerar rentav det som benämns som förtal enligt kap. 5 i brottsbalken.

      Överhuvudtaget borde ni som är så negativa (närmast hatiska) mot SD fundera lite över hur ni agerar. Att raljera hejdlöst, komma med rena påhopp och grundlösa påståenden som figurerar lite varstans på nätet ger ett okunnigt och oseriöst intryck. Är man dessutom obstinat och har en "von oben-attityd" när man debatterar brukar man sällan få några retoriska pluspoäng.


      Mvh
      /Gymnasielärare

      Radera
    2. Tack för omtanken men lagboken kan jag utan och innan, det ingår i yrket. Så nej då, det var inte i ens i närheten av förtal. Det krävs mer än att ställa frågor nämligen.
      Annars var det ett gott försök att leda bort samtalet från den obehagliga sfären som SD omger sig med.

      /Jessica

      Radera
    3. Hej igen Jessica! Om det är något som skrämmer mig så är det den känslokyla som du och en del andra uppvisar. När Issa Issa (SD) blir attackerad och knivhuggen 18 (arton!) då resulterar detta på sin höjd i en axelryckning eftersom han tillhör "fel" parti. So much för alla människors lika värde.

      Det är lätt att vara för mångkultur när man bor på behagligt avstånd från mångkulturens alla avigsidor, eller hur?

      Vänliga hälsningar
      /Gymnasielärare

      Radera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare