fredag 4 januari 2013

Trippeltäckning

 
Märta till vä med knöl på huvudet. Gottis brevid. 

Jag är sjukskriven i helgen.
För förkylning. Vilket inte är ett dugg osant. Jag har snuva, ont i halsen och i lederna.
Men jag är oxå oerhört trött. Psykiskt så väl som fysiskt. In i märgen trött.
Å Märta är sjuk.
Jag har med andra ord trippel täckning för den där satans karensdagen som jag egentligen inte har råd med.

I natt sov jag knappt någonting alls. Jag slumrade mej fram genom de mörkaste timmarna. Med både Märta å Gottfrid på madrassen. Båda vägrade flytta på sej.
Idag har jag å min förkylda lekamen suttit på djursjukhuset i många timmar.
Genom oro.
Min Märta var så duktig. Lät dem bända i hennes leder. Titta i hennes mun. Känna igenom hennes kropp.
Hon fann sej i att de rakade frambenet med rakapparat, satte en kanyl, drog prover.
Hon fann sej i att de röntgade henne. Att de tog 5 plåtar och sträckte å drog i hennes ben.
Hon var rädd så hon skakade men hon fann sej...
De hittade inget fel.
Proverna var väsentligen normala. Inget fel på njurar och lever. Ingen infektion.
Inget tecken till borrelia. Lite lågt Hb vilket kan tyda på att hon har en inflammatorisk process i kroppen. Inget konstigt på plåtarna över buken och lungorna.
Men trött är hon. Låg i temperatur är hon. Ont har hon. Äta vill hon inte.
Fast hon är bättre än i går kväll och i natt.
Då trodde jag att hon skulle lämna.Tog farväl. Låg nära, nära.

Jag älskar henne så.
Men jag var tuff hos veterinären. Förvånad över min styrka. Min beslutsamhet.
Att aldrig låta henne leva en dag för min skull. Att ta mitt ansvar om så behövdes.
Jag höll henne i famnen under röntgen. Med min ena hand mot hennes nos och min mun mot hennes öra.
Jag viskade att "Mamma är här, mamma låter ingenting ont hända dej. Jag är här."
Å det var som om hon blev lugn av det.
Nu är vi hemma. Har just ätit "frukost" och jag är så in i döden trött.
Å fattig. Men tröttheten är värst.

Min stora flicka fyller år idag. 26 år.
Hipp hipp hurra för dej världens bästa Emelie.
Hon har verkligen kommit i skym undan idag, men jag hoppas och tror att hennes make firar henne istället.

Puss/ Asta

11 kommentarer:

  1. Vill bara säga att jag började gråta av dessa ord. Många jobbiga minnen från veterinärbesök kom fram.....kram Magdalena

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja uff, det ÄR en stor stor sorg när de blir sjuka å går bort de små raingarna. Tack Magda. Kram

      Radera
  2. Usch, nu sitter jag här och gråter. Vi fick avliva vår förra hund. En hund vi tog hand om för hans ägare var elak. Det gick inte att rehabilitera honom fullt och till sist bet han min pappa ordentligt. Vi tog beslutet för han skulle slippa flytta en gång till. Det är det värsta jag varit med om, han finns fortfarande hos oss i tankarna varje dag två år senare. Han blev bara tre år. Men det var det rätta att göra.
    Det enda man kan göra är att älska dem in i det sista.
    Kram

    SvaraRadera
  3. Jag har haft en väldigt fin dag, så du behöver inte ha dåligt samvete! :)
    Stolt jag blir över hur duktig Märta var hos hunddoktorn. Min lilla tjej...
    Puss på er!

    SvaraRadera
  4. Åhhhhh fina Märta...så besvärligt och så bra hon har det samtidigt.

    Våran gamla Dillen fick undertemp för några veckor sedan och låg och skakade och sov mkt....sen blev han taskig i magen i samband med det efter nån dag. Man blir ju väldigt orolig när de blir sådär.


    Hoppas Märta repar sig snart. Kramar!!

    SvaraRadera
  5. Skönt att höra, man får ta en dag i taget, läser din blogg och varit orolig för er :), har en "tjej" som är 14 år och hennes son som är 11, så visst finns oron alltid, men oftast glädjen över dem//kram

    SvaraRadera
  6. Jag har haft er i tankarna hela dagen och tänkte mejlat dig igen på fejjan i natt när jag var uppe. Så himla skönt att det inte blev värre, även om jag förstår att det ännu är tungt på många vis. Du fortsätter finnas i mina tankar, ja både du och Märta. Kramar!

    SvaraRadera
  7. Många, många kramar!!! Tänker hela tiden på dig/er och önskar jag kunde göra något. Vet hur du mår och vet hur mycket Märta betyder för dig... Försök ta hand om dig A!!!!

    Kramar i massor!

    SvaraRadera
  8. Klokt val att du är hemma och tar hand om dig och Märta. Din dotter är klok och förstår är jag säker på.
    Kramar

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare