måndag 21 januari 2013

Måndagmorgon. På alla sätt.

 

Lite samlade tankar så här måndagen den 21:e januari.
Varför jag redan är vaken kan ni läsa om i inlägget nedan.
Om ni sitter å undrar över det menar jag...

Jag har inte bloggat på denna portal i ens ett år.
Det är 11 månader eller nåt sånt.
På den tiden så har jag haft över 12300 besök.
Å då spårar jag inte mina egna besök, vilket kanske är synd för då hade det varit det femdubbla.
Det är kanske inget i bloggsammanhang att skryta med, jag är knappast nån elefant på området men jag är så FRUKTANSVÄRT glad och tacksam över er allesammans.
Knappt någon kommentar är taskig.
Bloggtrollen tappade bort mej när jag bytte portal.
Kan ni gissa vilket enskilt inlägg som haft flest besök?
Så klart ni inte kan...
Det är "För alltid"  mitt första inlägg efter att Märta dött. 495 st valde det.
Det som är näst mest besökt är ett jag skrev och hade mage att kritisera en större bloggare, Lady Dahmer, jag antar att det mest var hennes läsare som var nyfikna på det.

Hör ni, det är måndag som sagt.
Veckans stora "starta om dag."
För min del innebär det att jag ska börja jobba igen.
Jag är lite ängslig för hur det ska gå.
Eller ja, jag litar på rutinen som jag har i ryggraden och jag ska göra första passet med Systera Mi men ändå, kommer jag att palla vardagen? Kraven? Stressen?
Vi får se.
Än mer ängslig för att behöva lämna Gotte ensam lite längre tid för första gången.
3 timmar.

Jag har under senaste veckan börjat bygga goda vanor som jag helst vill fortsätta med även nu när jag börjar jobba.
Som att dricka mycket vatten.
Jag dricker extremt lite om jag inte "jobbar på det."
Men Varbergsvattnet är skitäckligt.
Jo faktiskt.
Jag har även börjat vara ute mer.
Gå längre rundor.
Lite snabbare.
Det är enklare nu när Märta inte finns och ska stanna varannan centimeter för att lukta.
Av sorg har jag tappat ungefär 1,5 kg i vikt (lite snålt kan man tycka, där kunde Gudarna gott kompenserat mej bättre... men, jag sörjer fortfarande så...)
De kilona vill jag helst inte äta upp igen.

Vardagen är full av mysterium.
Köpte ett litet paket hundben till Gottfrid igår för lånade pengar.
Som han skulle få när jag gick till jobbet.
Han fick ett i går.
Nu hittar jag inte dom hur jag än letar...
Kan vi verkligen ha haft inbrott i natt?
Kan de ha gått in här å sagt:
"A men va FAN, dom har tjocktv! Ja då får vi ta hundbenen istället!"
Utan att jag eller Gotteman vaknat?
Märkligt.

Puss/ Asta

2 kommentarer:

  1. Gillar inte heller Vbg vattnet, fast det är nog psykiskt eftersom att jag tänker att jag kissat i det. Hehehe ta en vattenflaska med dig om du nu inte vill ha mig i dig

    SvaraRadera
  2. *ler* åt kommentaren ovan!!! Och du - önskar jag kunde vara där och göra något åt din måndag.... Kramar!!

    SvaraRadera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare