Så var Stjärnorna på slottet över för denna omgång.
Mitt absoluta favoritprogram, strået vassare än Så mycket bättre till och med.
Man kommer stjärnorna liiiite närmre när de inte är där med sin yrkesroll.
Denna omgång av Stjärnorna har nog varit den allra bästa.
Vissa intryck har förstärkts, annat har överraskat.
Lill-Babs med sin omtänksamhet och styrka.
Eva så satans rolig och uppriktig.
Robert med sina neuroser och sin proffsighet.
Philp som jag kände minst men som överraskade mej positivt.
Å så Claes då... som jag alltid haft en crush för.
Som är så där genomklok, genomgod, genomgenuin.
Rolig, enkel, smart.
Det känns som ett gäng som har trivts tillsammans och varit trygga med varann.
Men jag har min intuition som nästan alltid stämmer.
En känsla av att Robert Gustavsson skilde sej lite från gruppen.
Var mer distanserad. Plockade fram sina "roliga gubbar" när det blev känsligt.
Jag fick en känsla av att Gustavsson och Malmberg inte var helt bekväma med varandra, att det fanns ett visst mått av... avstånd och kanske till och med irritation där.
Fundamentalt olika.
Mer olika än vad borgar Zandén och arbetargrabben Malmberg var.
Kände ni så också?
Jag kommer att sakna dem väldigt mycket.
Det blir svårslaget till nästa år.
Puss/ Asta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare