Till Maria å kanske andra om min syn på hund

 
Maria har haft en jobbig natt med sin lilla hund Lowe och ber om råd.
Började svara henne i en kommentar men kände att det blev långt och att jag kanske borde göra ett inlägg av det.

Det finns hur mycket hundlitteratur som helst och nästan lika många åsikter som hundägare.
Precis som med barnuppfostran och allt annat så får man ta till sej det som känns vettigt och applicerbart på sitt egna liv och strunta i resten.
Det man BÖR kunna är lite om vad en hund är, deras språk när de förmedlar sej till oss och varför de gör som de gör. Lite baskunskap helt enkelt om hunden och dess utveckling.
Det finns en mängd böcker i ämnet, själv är jag svag för Anders Hallgrenoch Mickie Gustavsson som båda skrivit en mängd böcker och som är verkligt kunniga. Efter 25 år som hundägare återgår jag då och då till att läsa dem.
Ett annat jätte bra sätt att lära sej hund när man har lite baskunskap i ryggen är att studera mycket hundar... hur de talar med varandra. Det är så väldigt mkt mer än skall, morrande och gnäll.

En hund är ett flockdjur ursprungen ur vargen. Ett flockdjur behöver sällskap, beskydd, stimulans i gruppen. Ett flockdjur behöver en ledare.
Grovt generaliserat finns det två sätt att se på hund och ledarskap, den mjuka skolan och den mer auktoritära... gammaldags... skolan.
För mej är en ledare den som tar initiativ till aktivitet och till vila.
Den som bestämmer. Den som kan och leder.
Den som beskyddar. Delar ut mat.
Det är inte någon som hunden är rädd för.
Det finns olika sorters respekt även för människor.
Du kan respektera någon för att den helt enkelt är kompetent och du kan känna respekt (osäkerhet) inför någon som är allt för auktoritär å till och med våldsam när han/hon blir arg.
Oavsett vilken skola man väljer så behöver hunden sin ledare.
Den behöver veta att du har koll på läget och bestämmer.
En hund som tvivlar på det tar mer el mindre på sej rollen själv (genom att trotsa el vakta galet el på annat vis försöka hantera situationen.)

Jag går just nu valpkurs med Gottfrid.
Mycket av det vi går igenom har jag redan gjort med Märta och startat upp med Gottfrid.
Men metoderna är ibland nya och det är spännande och inspirerande.
Det stärker mej dessutom i min tro att jag är på rätt väg och att det är så här jag vill fostra hund.
För att träna hund behövs kontakt, följsamhet och stadga.
Du behöver träna din hund i självförtroende, tålamod och en vilja att samarbeta... samt att tycka att du är den mest spännande varelse på denna jord.
Sist gjorde vi en väldigt enkel "stadgaövning" som kan göras hur lätt el hur svår som helst och som man kan ha användning av i hur många situationer som helst.
Den gick till så här...
Hunden skall sitta (eller iaf ha alla fyra tassarna i backen.) Du tar en JÄTTE god godis och håller högt över hunden. Sen för du ner godisen låååååååångsamt mot nosen.
För varje gång hunden hoppar efter godisen åker den upp igen.
Rätt snart lär de sej vänta.
Gottfrid kopplade detta i stort sätt direkt men nu tränar vi det på andra sätt.
Han vill tex hoppa upp och pussa mej på munnen när jag kommer hem.
Då är det pussen som förs lååååångsamt ner.
När hunden förstått kan man göra övningen hur svår som helst... göra dem uppspelta med en kamptrasa, använda grisöron eller annat.
Vitsen är att i andra uppspelta situationer skall du kunna använda den lugnande handen som förs ner som signal och hunden lär sej tålamod och stadga.

En osäker mammig valp som din Maria, behöver träna självförtroende.
Han behöver "lyckas" och känna att han reder upp situationen.
Göm dej för honom, men gör det så lätt att han garanterat hittar dej i början.
Träna honom i att vara ensam, men gör det så stegvis att han får känna sej lugn o trygg.
För detta kan du tex använda en hage. Spärra av en plats, gör den mysig, ge honom ett ben och rör dej utanför och ibland utom synhåll. Ignorera hjärtskärande gnäll och uppmanande skall. Släpp ut honom när han är lugn och tyst. Gör det utan krusiduller.
En osäker hund som ömkas, kramas och gullas med ljus röst förstärker bara sin osäkerhet.
Han behöver få känna lite att han är "stora karln."


Under mjuka metoder handlar det mycket om att belöna rätt beteende och att ignorera de man inte vill ha.
Det betyder inte att hunden får bete sej hur han vill.
Tajming är A och O. Belöna på hundradels sekunden så hunden förstår exakt vad som var rätt, belöna om och om igen... i enkel miljö från början och stegvis svårare. Hunden måste första EXAKT vad du blev nöjd med.
Jag vet inte hur mycket du tränar och aktiverar din hund, men en hund behöver mer än att bara "hänga med" i familjelivet. Träna korta stunder, några minuter i taget men upprepa regelbundet.
Lycka till :)
Detta var lektion 1. Säg till om du absolut inte vill ha fler.

Puss/ Asta