Få lov att försöka...

Vad vill du säga när allting är sagt
vad vill du känna när någon tagit din makt
du vill att jag ska sjunga
men bara om sånt som hör till sitt
men ska jag sjunga
då ska det finnas tid att sjunga fritt
Vem vill du spela när du lagt alla kort
hur vill du leva när tiden går för fort
du vill att jag ska känna
för något som aldrig känts som mitt
men ska jag känna
då ska det finnas tid att känna fritt
Hur ska du veta om ingen lärt dig hur
hur ska du våga chansa
du som aldrig haft nån tur
du vill att jag ska älska
med nån som bara älskar sitt
men ska jag älska
då ska det finnas tid att älska fritt
Vad ska jag skriva för att du ska bli berörd
hur högt ska jag skrika
varje gång jag vill bli hörd
du vill att jag ska falla
mot något som du har gjort till ditt
men ska jag falla
då ska det finnas tid att falla fritt

Ta er tid att läsa Melissa Horns text "Falla fritt."
Den är värd det, jag lovar.
Denna har... igen å på nytt... blivit min favoritlåt och jag tycker ingen text talar så mycket till mej som den gör. Ingen text beskriver så väl mina känslor och mitt mood.
Fast jag skulle byta tid mot utrymme.

Det blir inte lika vackert rent musikaliskt kanske. 

Det känns som om jag står vid ett vägskäl.
Å det handlar inte om att jag vill bli av med min man eller skilja mej.
Det handlar om att jag behöver förändra vissa saker i mitt liv.
För min egen skull.
Följa mina drömmar. Se om vingarna bär.
För min egen skull.
"Hur ska du våga chansa, du som aldrig haft nån tur, du vill att jag ska älska med nån som bara älskar sitt men ska jag älska ja då ska det finnas tid (utrymme) att älska fritt." 

Jag behöver mer luft. Ny luft.
Jag behöver få försöka förverkliga mina drömmar... allt det där om landet å hundpensionat å minigris och en lugnare lunk.
Det behöver inte ske nu, direkt. Det kan ske stegvis, undan för undan.
Jag är inte dum. Jag förstår att jag måste dra in pengar, bidra till försörjningen å allt det där.
Men jag behöver få försöka.
Min man behöver inte alls dela drömmen, delta i drömmen.
Hundarna, grisen, hönsen... det är mina.
Det är mina drömmar, han har sina egna.
Han behöver oxå tid att falla fritt... på ett annat sätt. 

Men visst borde man kunna synka ihop det där?
Om man verkligen, verkligen vill?

Puss/ Asta