Bästa sängvärmaren.

 

Att fundera över att ha en annan man...
Gör ni det ibland?
Det gör inte jag.
Å vet ni... Jag tycker inte det är riktigt sunt... alltså att låta bli... men jag känner mej sjukt less å ointresserad av män i allmänhet.

Jag har alltid gjort det tidigare.
Alltså inte alltid som i ständigt och jämt utan mer över tid.
Funderat då å då över hur det skulle vara att leva (eller bara rulla runt) med en annan karl som har andra kvaliteter än min egen. Kanske egenskaper jag saknar.
Jag menar nu inte att tråna, längta, fantisera över någon annan.
Jag menar att leka med tanken.
Fantasi kan vara ett viktigt drivmedel och en vilsam undanflykt

Hur skulle det vara att vara tillsammans med någon som var lugn å timid?
Med någon som var intellektuell och känslosam?
Väldigt omtänksam?
Kanske med någon som arbetade inom min egen bransch och förstod vårdens krav från insidan.
Man kan undra över en fysisk person men lika gärna över "någon" med ett specifikt sätt att vara. Över egenskaperna i sej.
Jag tror att alla gör det...
Jag är övertygad om att min man funderat över hur det skulle vara att leva med någon som hade sex som intresse istället för hundar. Eller med någon som inte tog så mycket strider.
Det är bara nyförälskade tonåringar som förnekar att det är så.
Å så jag.

Blotta tanken på att lära känna en annan man gör mej trött.
Jag finner plötsligt män som så väldigt ointressanta. Åtminstone i rollen som man om ni förstår hur jag menar.
Jag hittar bara fel på män (i rollen som man.)
Är det inte det ena så är det det andra.
Det som förut skulle kunna vara spännande känns nu bara tröttsamt.
Jag tror att jag håller på att bli gammal.
Det är säkert mormorsrollen som gör det :)

När jag kom hem från jobbet fullständigt slut av bristen på sömn så smusslade jag med mej Märta upp på övervåningen. Vi la oss i ett kolsvart rum, jag kröp ner under täcket, hon la sej vid min fotända och jag borrade in fötterna under hennes varma mage.
Efter några sekunder började hon dra tuuuuunga timmerstockar och vaggandes av värmen, ljudet och mörkret somnade jag.
Såååå skönt.
Bättre sängsällskap än vilken man som helst.

Puss/ Asta