Nåt jag retat mej på länge uppmärksammas just nu av Expressen, nämligen radio reklam för sms lån.
Det finns ju hur många som helst och ibland kommer jag på mej själv med att gå och nynna "cash buddy, logga in på cash buddy" eller "smsa låna, smsa låna."
Men jag stör mej... så in i fanders... på sms lån.
Vem drabbar det om inte fattiga?
Det låter så käckt i reklamen, "när du behöver lite extra tillskott i kassan" men det ska betalas.
Till horribla räntor och förr än du anar är du fast i skiten.
Kanske kan man tycka att människor får skylla sej själva, men riktigt så enkelt är det ju inte.
Att vara fattig kostar pengar!
Jag har själv varit fattig. Så fattig att jag legat under vad som kallas existensminimum och det är inga feta pengar.
När barnen var små och vi levde på bara makens lön.
Hur var då tillvaron?
Tja, det var inte tal om att äta kött varje dag.
En påse chips och en flaska coca cola hörde till en lyx man bara kunde unna sej själv och barnen någongång då o då.
Om barnen blev sjuka och behövde till doktorn och dessutom ha medicin så betydde det att den månaden var körd.
Att själv gå till tandläkaren var det inte tal om.
Barnen ärvde varandras kläder och det var ett litet h-vete varje gång man var tvungen att införskaffa nya skor el overaller till dem.
En månad fick vi sälja bilen för att ha råd till hyran. En annan gång makens systemkamera till en spottstyver för att kunna köpa mat till barnen.
Delvis har jag glömt hur det var att ha det så kämpigt ekonomiskt.
Men dessa sista månaderna har ändå varit lite av en deja vu med dyra utgifter så som valp, bil och veterinärskostnader x två.
Å det är nu jag kommer ihåg hur det är när pengarna är slut flera dagar innan det kommer in ny lön.
När buffertar är tömda och man pantar colaflaskor för köpa mat. Å när den möjligheten är uttömd, man köper mjölk... på kredit... på shellkortet. Dyrt att vara fattig som sagt, inte tal om att köpa storpack, bara att överleva dagen.
Det är lätt att säga att människor som tar dyra sms lån är korkade. Att de borde inse orimligheten med att betala dessa katastrofala räntorna.
Men vad gör man när pengarna är slut, kylen tom och ungarna hungriga?
När det inte finns någon buffert eller skyddsnät i form av givmilda föräldrar?
Jag har sagt till mina barn att ALDRIG ta sms lån, kom till mej så löser jag det på något sätt, men sätt er inte i den situationen.
Men alla har inte föräldrar som vill och kan resonera så. Alla som tar smslån är inte dumma småungar som handlar lyxkonsumtion.
Nej, det borde ta me fan vara kriminellt att bedriva sådan företagsamhet som man VET sätter redan utsatta människor i klistret.
Puss/ Asta
Blir faktiskt alldeles rörd när jag läser detta, då det griper tag i mig. Jag var där för några år sedan - plötsligt tog föräldrardagarna slut, en hyra på 8500 kr och sen på det en oväntad elräkning på 6000 kr ( kanske minns du detta?) och en vår där jag försökte täcka upp med sms lån för att bli mer och mer skuldsatt. För vi skulle överleva och inte bli mer skuldsatta, men det blev vi ju för räntan var skyhög så man fick ta ett nytt lån ganska snart för att kunna leva. Gick till soc, men fick nobben där trots att jag var berättigad pengar från dem. Pratade tillslut med kommunens budgetrådgivare som sa åt mig att bara släppa allt, skita i sms lånen och mina andra krediter jag hade ( för att köpa overaller och allt sådant - hålla en standard) och bara låta dem gå till kronofogden för annars blir jag ÄNNU mer skuldsatt. Så nu sitter jag i skiten. Inte enbart pga sms lånen, men de skjutsade in mig där fortare än kvickt. Det löser för stunden, men ställer ändå bara till det. Nu kan jag inte få dem pga betalningsanmärkningar och det är ändå för väl det. Det får lösa sig på annat vis, även om vissa månader så är man som du beskriver desperat. Mycket viktigt och bra inlägg! Kram på dig!
SvaraRaderaVisst minns jag. Det är inte lätt när man väl hamnat i träsket att ta sej upp. Å att vara fattig påverkar på alla nivåer. Det är en skam för det här landet att vi får allt fler "fattiga barn"... varför får vi det? Jo för att villkoren snävats åt så för deras föräldrar.
RaderaKram
Nej inte behöver man vara korkad för det. Är så glad att jag aldrig halkade dit under min studietid. Särskilt när jag under ca 3 månader faktiskt inte hade någon inkomst, men hyra busskort mat osv att betala. Lycklig att mina föräldrar kunde ställa upp. Just då levde jag gärna på i princip ingenting för jag hade precis så jag klarade mig. Ja oftast i alla fall. Men jag fick bo kvar och plugga klart. Man behöver inte vara särskilt fattig för att det ska ses som en utväg skulle jag tro. Säger usch och fy samt nej tack till vidriga sms lån!
SvaraRaderaTur å bra för dej. Alla har ju inte föräldrar som har den möjligheten dessvärre. Kram
RaderaJag blir också mörkrädd - trots att jag som vuxen och med lön faktiskt handlar på kredit med jämna mellanrum. Men jag betalar också. Innan det blir ränta på det. Jag kan fortfarande komma ihåg hur det är att leva på absoluta existensminimum. När man pantade burkar och tog kundvagnsfemman för att ha råd till blöjor eller välling till B. Det var många långa jobbiga år. Men vi tog inga sådana lån. Idag är jag oändligt tacksam över det...
SvaraRaderakram
Nä, detta jävelskap borde totaltförbjudas!!!
SvaraRaderaHar sagt till min äldsta att ta aldrig ett sånt lån, det är inte värt det.
jag är oxå tacksam för föräldrar som ställt upp för mig under denna långa period av arbetslöshet o utförsäkran av a-kassa. Att leva på 8000 kr i mån med lite barnbidrag o lite bo-bidrag är inte så lätt. Känslan nu när jag får en lön om än dåligt betalt för det är det för hotell/rest så är känslan att kunna unna sig nåt SJÄLV utan att behöva tänka att pengarna måste gå till elräkn el dyl underbar.
ha en bra dag!!