Ännu en runda med min fina tant längst havet.
En timma lite drygt var vi ute å gick.
Det är verkligen som jag skrev på facebook till denna bilden... Min plats på jorden.
Fantastiskt väder, 15-16 grader, jag gick med linne på mej, och trots att september visade upp sej från sitt allra vackraste humör ligger hundratals och åter hundratals meter vattenbryn öde.
Turisterna har lämnat. Sommargästerna åkt hem.
Stränderna är naturella, inte iordninggjorda, tången ligger där den ligger.
Bara jag och min flicka.
Så laddas batteri. Där mår jag bra. Då är livet enkelt att leva.
Bara hon å jag.
Gottfrid verkar må bra idag igen.
Kanske var det bara magknip. Han pruttade fruktansvärt och under dagen såg jag honom inte bajsa en enda gång trots att vi var ute en hel del igår.
Sent i går kväll och under natten gjorde han "nr 2" tre gånger.
Å idag pigg och glad igen.
Inget ylande å skrikande. Sams med Pappi,
Imorse var han morgontrött och låg på kudden med mej till klockan var halv 12.
Idag har vi gått en egen runda, hälsat på barnen och klippt klorna.
Jag har några dagar ledighet kvar. Jobbar först på onsdag.
Får nästan lite ångest av blotta tanken.
Jag behöver få vara hemma. Behöver få leva det här lugnare livet tillsammans med hundarna.
Febrilt letar jag i tanken över ett sätt, ett sätt att tjäna pengar hemma, att skära ner på utgifter.
Ett sätt att få leva ett enklare liv.
Ja jag vet att jag har tjatat om det förr. Många gånger.
Maken blir deprimerad av att "ingenting händer", själv blir jag lugn och stressad av tanken på aktiviteter. Av tanken på att människor "kräver" saker av mej.
Det är jobb, det är kurser, sårmätningar, fackliga aktiviteter och fans moster.
Helt blanka dagar gör mej lugn.
Det är inte likt mej, jag var en gång en rätt social människa, men det har smugit sej på mej mer å mer.
Samtidigt fattar ju jag oxå att ett vuxet liv handlar inte bara om lust och tillfredsställelse, av att göra det som faller en in och sortera bort krav.
Livet är fyllt av krav å måsten å plikter.
Men ekorrhjulet jobba-> betala räkningar ->konsumera-> -> prestera -> jobba står jag inte ut med mer känner jag.
Diagnos på det?
Hemmafrussyndrom?
Depression?
Utbrändhet?
Eller ren jävla banal lättja?
Tja inte vet jag.
Puss/ Asta
Att tycka att det är något fel på Ekorrhjulet:
SvaraRaderajobba-> betala räkningar-> konsumera-> jobba.
känns mer logiskt än något som kräver diagnos. Förstår inte, har vi alltid levt såhär? Går livet helt enkelt ut på att slita ut sin kropp så att man kan konsumera och låta människor som inte sliter ut sin kropp ta över de vi slitit för?
Jag önskar oxå att livet kunde vara nått annat än att jobba och försöka hinna med att få sina egna önskningar att rymmas på den korta fritiden... Lottovinst vore inte helt fel... Jag hörde på något program att det fanns två olika sätt att se på jobb och pengar men jag kommer inte riktigt ihåg resonemanget. Ett sätt vara att jobba mycket och konsumera mycket så att mer pengar kunde går yiöll lön till folk som kunde jobba och konsumera. Det är det sätt som gäller just nu, och som Alliansen håller som vårt högsta mål. En annan väg vore att jobba mindre, kortare dagar/färre timmar, och hinna ha en aktiv fritid, och nöja sig med mindre konsumtion, och jobben skulle då räcka till fler... Jag röstar helt klart på den sista varianten...
SvaraRadera*ler* kan bara hålla med Freja.. håller också på den senare varianten... Otroligt vackra bilder!
SvaraRaderaKramar