Spännande å inspirerande rubrik va?!
Fina ni som är inne å läser trots att jag uppdaterar så skruttigt.
Dels har jag jobbat och dels får jag ju numera ödmjukt tigga till mej mina små stunder vid makens dator.
Men jag andas å lever i alla fall.
Fast jag är trött. Det känns att jag jobbat kväll-dag turerna.
Det har varit fantastiskt lugnt på jobbet men sen kväll och tidig morgon sitter ändå i kroppen.
Imorgon är jag ledig.
Dagen bjuder på att jag måste åka in å storhandla för kyl å frys ekar tomma.
Tvättkorgen skall malas igenom. Nerkissade golv torkas av och... ja, ni vet.
Dessutom skall jag på eftermiddagen in till veterinären och vaccinera Gottfrid.
Piece of cake.
Värre blir det på tisdag när jag skall lämna in Märta hela jävla dan på Hallands djursjukhus för operation av den där tanden.
Det maler å gror i mej.
Måtte det gå bra med ännu en sövning och måtte hon fixa att vara där hela dagen.
Lämnar henne 08:30 och så hämtar maken vid halv fem för jag jobbar.
Kanske lika bra det, så får jag lite distraktion.
Att vara trött gör inte precis under för humöret.
Jag hör sällan till dem som blir fnittrig och flamsig av trötthet.
Mer orolig och ängslig. Saker växer sej större än vad de är.
Som detta med Märta.
Gottfrid äter kasst igen och idag har han verkat så trött. Kanske tog det på honom att gå en halvtimmesrunda?
Han har kräkts en gång på kvällen men det är väl saltvattnet eller tången som han slickade på nere vid havet.
Livet är över lag lite småtufft just nu.
Jag har mina hundar å tack å lov för det, men annars är det mycket som är tungt.
Hemma och på jobbet. Jag finner lixom ingen ro någonstans.
Konflikter och tristess.
Oro och ledsamheter.
... Men va fan, det kunde varit värre.
Puss/ Asta
Tungt det låter och ibland är det ju dessvärre så, att man hamnar i ett läge där man är trött och allting blir så stort. Jag är likadan. Blir inte heller så värst flamsig ( jo, men det övergår alltid i gråt sen) utan melankolisk.
SvaraRaderaLille man är ju ännu liten och vissa dar är det ju sådär att de inte äter, verkar nästan sjuka och det kanske är som med småbarn att intrycken behöver sorteras på något vis. Hoppas det vänder för dig och du mår bättre snart. Många kramar!
Ps. Det kommer gå bra med Märta ska du se. Känns dock lite märkligt att du ska dit, där jag också varit. Det blev så nära inpå när jag läste nu, att vi faktiskt inte bor så långt ifrån varandra. :)
Det är väl så, det finns alltid dem som har det värre. Nu hjälper ju inte det alltid att tänka så för man måste själv få känna att det är pestigt.
SvaraRaderaDet kommer säkert gå jättebra med Märta hos tandis!
Såg dina små filmklipp på FB. Kul att höra din röst och se rörliga bilder!
Gotte är så söt!!
Hoppas det känns bättre snart!
Kram Pia