Påminn mej...

... är jag 43 år eller är jag 83 år?
Jag har en diffus känsla av att vara 43 men känner mej definitivt äldre. Mycket äldre.
Det är mina förbaskade luftrör som spökar igen. Hosta, slem, känslan av att inte kunna andas som jag ska och en förfärlig trötthet i hela kroppen. Värk i varje led.

Jag var tvungan att sjukskriva mej. Trots att karens är det sista jag behöver just nu. Men va fasen gör man, man kan inte släpa sej runt som syrra och vara i sämre skick än patienterna.
Det fungerar kanske om det blir ett väldigt lugnt pass men sånt vet man ju inte.
Jag som får andnöd av att ta mej ut till toa. Ett hjärtlarm skulle inte vara så kul då...

Märta, den andra tanten i vårt hus, har helt ändrat vanor.
Om det beror på lilleman (visst är det ett sött ord... lilleman?!) eller på att hon fått livmodern bortopererad vet jag inte men hon har under alla år VÄGRAT öppna ögonen innan klockan 11.
Att titta åt mat var det sällan tal om före tidig kväll.
Nu har hon redan käkat, varit ute å kissat och lekt med lillfisen en stund. Å nu snarkar båda hundarna på madrassen här i köket så jag inte har någonstans att ligga.
Får se om jag masar mej upp å lägger mej i min riktiga säng.

... Eller vad är det jag säger... "får se"?!?! Jaggör det banne mej NU. På studs!

Puss/ Asta