Läser Marias inlägg om oväntat besök och fnissar lite förskräckt för mej själv.
Inte så mycket åt henne som av igenkänning.
Här tänkte jag skriva "ja, för vem känner inte igen känslan av att det dyker upp nån man bara är ytligt bekant med och hemmet ser ut som ett tredje världskrig" men så kom jag på att det gör förmodligen inte flertalet av er.
Men jag gör det. Jag!!!
Jag minns ännu en gång när barnen var små och en annan mamma med barn dök upp hos oss lite oväntat.
De fick komma in, jag sopade lite hysteriskt ner smulorna från bordet medan de klädde av sej i hallen å det första ungen säger när hon kommer ut i köket är "MAMMA!!! Vad är DET?!" och så pekar hon förskräckt ner i min diskho där matrester simmar runt i flottigt vatten bland disken.
Det var helt uppenbarligen något hon aldrig hade sett.
Samma unge spärrade än mer förskräckt upp sina blå ögon när hon bakom en köksgardin fann en kattbajs liggandes på tork.
Ja jösses.
Annars tycker jag det är mest pinsamt att ha skitiga toaletter när man får oväntat besök.
Med "skitiga toaletter" menar jag inte att det ligger en tom toarulle på golvet å skräpar om man säger så.
Nej, jag menar när det luktar pissoar, när mina använda trosor ligger kvar på golvet efter duschen och det är bajsspår i klosetten. När handfaten är fullt av sminkrester och utspottad tandkräm med en gnutta blod i.
DET är pinsamt.
Ännu mer pinsamt blir det att ropa "Jo toaletten är kanske inte helt ren, jag ska städa idag."Å man får till svar "Ehhh, det gör ingenting" fastän det så klart gör massor... är skitäckligt... det skulle jag ha tyckt om jag kom hem till nån annan å det såg ut så där.
Ska vi alla samla oss en smula nu och reflektera en stund över att jag faktiskt är ättling i rakt nedstigande led till en gäng tokar och galningar?!
Allså jämförelsevis, så är mina under stunddom skititga toaletter ingenting.
Så...
Nu menar jag inte att det ALLTID ser ut så på mina toaletter, jag städar ju trots allt då och då.
Men ibland. Å in the worst case scenario kan det vara som ovan.
Jag bor med en samling grisar.
En man som grovt överskattar sin penisstorlek, en son som går i pappas fotspår och en Mini som bara är allmänt jäkla slarvig och strör plastskyddet av tamponger på golvet som normala människor kastar risgryn på bröllopspar.
Nedertoan brukar jag hålla hyfsad. Men övertoan går jag aldrig på i princip och kan glömma av dess existens under långa perioder. Jag minns den dock ALLTID när gäster man har brakar upp för trappan med ett "Jag lånar toan här uppe"
NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!!!!!! vill jag alltid vråla desperat men det enda som kommer ut är ett tyst litet "Okej"
Ska vi här å nu göra en överenskommelse?!
Om ni behöver hem till Asta för att låna toaletten så slår ni en pling innan. Okej?
Ge mej minst 20 minuter respit. Tack!
Puss/ Asta
Åhhhh, vad jag skrattar och gillar dig!! Ja, jag om någon förstår vad du menar emellanåt och även om det inte ser ut sådär jämt, så finns det dagar och det slår ALDRIG fel om man städat fint i veckor och sedan låter det förfalla, så är det just då man får oväntat besök. ALLTID!! Så det jobbigaste är ju att man är så medveten om det själv, känner paniken stiga och folk som mest är artiga men man vet själv i vilket underläge man är. :) Usch, ja. Tur att man kan skratta åt det i alla fall. Många kramar och tack för att du är så ärlig!
SvaraRaderaI love you too. Å detärså skönt med dej för att jag vet att vi är så lika när det gäller sånt här... och en hel del annat oxå. Kram
RaderaJag tyckte toan där uppe såg rätt ren ut när jag var där sist. Inget jag reflekterade över. :)
SvaraRaderaFör sådär ett år sedan gav jag upp det där med att ha det perfekt städade hemmet. Det gick till så här - jag har två bekanta som verkligen har ett perfekt städat hus. Och perfekt inrett. Inte på något hysteriskt sätt, utan mera lantligt hemtrevligt.
SvaraRaderaMen. jag TRIVS inte där. Jag skulle aldrig komma på spontanbesök där och känna mig bekväm med att slänga upp fötterna i soffan. Aldrig.
Hemma hos oss däremot verkar folk bete sig "som hemma" så fort de kommer innanför dörren. Jag blir nästan häpen över hur fort de blir bekväma. Går i lådor, lägger sig på golvet i ungarnas rum och bygger lego... Barnens kompisar vill alltid vara hos oss.Och inte vill jag rubba den balansen! Så bäst att inte plocka och städa för nitiskt.