lördag 11 augusti 2012

Märta



Märta mitt hjärta.
Min livlina å vän. Mitt ankare, min förtrogna, mitt livs stora kärlek.
Märta mitt hjärta.
Vem är väl som du?
Ingen i heeeeeela världen.

Du är 7½ år.
Jag var så nära att mista dej nu i sommar när du blev sjuk och världen svajade för några dagar.
För hur skulle jag kunna överleva utan dej?
Stå upp. Andas. Finna viljan att kliva upp.

Nu har du blivit storasyster och du axlar rollen med bravur.
Långt bättre än jag någonsin hoppats på eller drömt om.
Jag är så imponerad.
Du är kärleksfull och tålmodig. Oändligt tålmodig med den lilla skrutten.
Han bits å han retas å han härjar och du bemöter honom med lugn och med lek.
Jag ser på dej och det är som om du vet...
Jag behöver honom. Behöver honom så innerligt för att överleva den dagen du inte längre finns.
Du har lämnat honom plats. Accepterar att han tar en massa "mamma uppmärksamhet"
Du gör det med en självklarhet och utan att tjura.

Jagtror inte jag sett dej leka så mycket på många år.
Ni tumlar runt i brottningslekar och tafatt dagarna i ända.
Ibland får jag avbryta er. Kräva en smula lugn.
Du är gammal. Han är bebis.
Ni behöver båda vila.

Min kärlek till dej har inte förändrats. Inta alls och inte ett dugg.
Den kärlek som är Gottfrids har öppnat en ny dörr i mitt hjärta, en som förut inte fanns.
Min kärlek. mitt behov av dej, är intakt och lika stort som någonsin.
Jag vet att du vet det. Att du känner det.

Jag kommer alltid vara Sara oändligt tacksam för denna vackra och intelligenta flicka.
Den bästa!

Puss/ Asta

4 kommentarer:

  1. Anna Mikaelsson11 aug. 2012 18:29:00

    tänker att min flygande Jakob kommer att smaka extra salt ikväll...av tårar...fina fina ord...oändligt vackra!
    kram Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å så snällt sagt, blir rörd o stolt över att ha så fina läsare Kram

      Radera
  2. Kvinnfolk vettu- de har ofta tålamod med de små. Fast jag tror överlag att djurkvinns är extra fenomenala. Fint skrivet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner ju henne väl, men jag trodde faktiskt inte att hon hade det i sej, inte så mkt iaf. Tack tack å stora kramen tillbax.

      Radera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare