Framgångar

Framsteg (skulle i mitt fall kunna vara) att få en bok utgiven.  (Eller hmmm... först att skriva den då så klart.)
Att kunna jogga en mil (eller åtminstone 100 meter utan att behöva ledas hem efteåt.)
Framsteg för mej skulle vara att kunna prata engelska i stort sett likaobehindrat som svenska (eller gå en kurs i engelsk konversation, få självförtroende nog att BÖRJA prat. Enklare meningar... this is my dog. I'm a nurse. My name is Asta.)

Men framgångar skulle också kunna vara att få sova mellan kl 01:00- 05:45 utan avbrott.
Då får man ta att halsen är som ett öppet sår och behöver tinas upp av både hett te och Fishermans friend.
Å att det luktar valpkiss i vardagsrummet.
Första pölen inne på tre dagar. Det är en framgång mot 25 pölar... varje dag.

Framgång skulle man oxå kunna kalla det att Gottfrid går ut på tomten själv, eller blir kvar när Märta går in, ibland korta stunder. Fast då blir jag nervös i stället, för jag är paniskt rädd att räven ska försöka ta honom eller än värre... hundtjuvar... kräk som tydligen nappar hundar i hela landet att sälja eller använda till hundkamp. Jag svär att om jag kom på en sån snubbe in action så skulle jag skicka Märta på honom om han så dog på kuppen. Men både Gotte å jag tränar på att parera vår oro utan varann :)
Att jag kan gå på toaletten... med stängd dörr! utan att han piper (alla gånger i alla fall.)

Framgångar är faktiskt allting... som går framåt.

Puss/ Asta