söndag 1 juli 2012

Så kär, så kär, så kär...


Så öppnas den där dörren, djupt inne i hjärteroten, till en kärlek som tidigare aldrig funnits men som plötsligt står vidöppen och alla känslor väller in å ut i ett korsdrag av kärlek.
Så märkligt och så självklart.

Jag ska titta med öppet sinne sa jag i bilen. Inget beslut är hugget i sten och det måste kännas helt rätt.
Kanske tvivlade jag ändå någonstans på att det i mitt hjärta rymdes plats för mer än en hundkärlek.
Så ses vi då äntligen. Gottfrid å jag.


Han är underbar! Underbar!
Bilderna kan inte riktigt förmedla HUR underbar han är.
Men jag tycker det syns i min blick, i mitt leende och i mina anletsdrag hur oerhört och pangbom förälskad jag blev.


Varken jag eller dottern ville åka hem. Våra män fick väsa åt oss när uppfödaren var utom synhåll att "Hon vill inte ha oss här hela dan fattar ni väl?!Motvilligt åkte vi hem. Båda satt vi tysta i bilen å tittade på bilderna i våra telefoner.

Det kommer bli långa veckor att vänta!


Puss/ Asta

8 kommentarer:

  1. Japp, det syns! Vilken gullig liten knubbig bebis :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Åsa.Ja han är ljuvlig å jag är såååå betuttad.

      Radera
  2. Säger som Åsa, japp det syns! Såg en liten valp i dag och jag blir helt sjuk. Utan hund vill jag inte leva! Kram kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Carina, nej har man vant sej vid att leva med hund är det nog oerhört svårt att vara utan. Eller ja, min man är väl kanske undantaget :)Kram

      Radera
  3. Vilka fina bilder, Asta, vilken underbart gullig Gottfrid.....jo, det syns att det är kärlek och det känns i texten, i orden, mellan raderna, att du är kär! Förstår att du längtar, men snart kommer han till dig och Märta, kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Wilma. Ja snart kommer han å det är bara att hoppas att Märta blir lika förtjust som jag. Kram

      Radera
  4. Åh han är helt underbar!! Min sambo svängde precis förbi datorn nu när jag sitter här. Han fick syn på valpbilderna och ville genast titta på Gottfrid. Han utbrast när han läste vad du skrivit: -Åh ja, det lyser verkligen kärlek om bilderna på dem tillsammans! Jag håller verkligen med. Det går inta att missa. Vi ser fram emot att få följa Gottfrid och Märta framöver.

    Kram
    Petra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Petra å tack sambon.Jag blir så löjligt stolt. Stolt över valpen (som om det vore min förtjänst att han är så söt ha ha) å ja...över att få lov att känna så här.
      Just nu vill jag bara ha hem honom. Han är min bebis och jag längtar precis hela tiden. Kram till dej!!!

      Radera

Välkommen att sätta ditt tassavtryck, ditt avstamp, ditt tyckande.
Bloggen är levande genom sina läsare