Läser om den stackars familjen i Skåne som fick sin hund skjuten av polis.
Polisen jagar tjuvar in i en PRIVAT trädgård och självklart vaktar då familjens hund.
Hundägaren har en upplevelse om vad som skett, polisen en annan.
Enligt polisen så ska familjens hund ha attackerat polishunden och nafsat polisen i armen i tumultet när hundarna skulle skiljas åt. Enligt familjen sköts hunden på avstånd.
Skit samma, jag tycker det är upprörande i vilket fall som helst.
Det är ju faktiskt inte ett särskilt märkligt beteende av hunden även om det gick till PRECIS så som polisen säger. Vilken hund med normala vakt och skyddsinstinkt hade inte reagerat över att främmande människor och hundar kommer springande med hotfulla röster mitt i natten på deras eget revir?!
Å hur i... hundan... är polisens prioriteringar när de inte låter en tjuv löpa hellre än offrar oskyldiga liv?!
Kan detta verkligen vara lagligt?!
Jag lider med den stackars familjen som fick ett sånt bryskt å fruktansvärt uppvaknande.
Usch!
Här hemma är det kvällning. Jag känner i kroppen att det varit mycket även idag
Märta är trött, lite pipig (hon är oerhört smärttålig som de flesta dougear) men det gör nog lite ont ändå.
Sipprar lite blod från såret. Hon är inte sugen på mat ens med vispgrädde å köttfärs men det hade kanske inte vi varit heller i hennes sits.
(Själv åt jag fem tuggor middag å drack en halv flaska vin i går på hela dan.)
Hon fick smörgås med skinka på som slank ner i alla fall.
Vi har gått en stillsam kort promenad bara hon å jag.
Å Gotteman han har ätit lite grann i alla fall.
Å han har försökt para sej med Märta men nådde bara upp till hennes knä :)
Idag har vi klippt klorna för första gången (det gick bra) och han har fått leka med två främmande hundar.
Hur har NI det mina vänner?
Tack igen för allt stöd, all kärlek... här och på facebook.
Ni är bara bäst!
Puss/ Asta
NU kommenterar Monkan!!! Finaste Anneli - du vet ju att jag tänkt en hel mycket massa på er i dagarna.. Och jag är jätteglad för att det gått så väl med Märtisen.. Bilderna både på henne och Gotte är vansinnigt fina!!!
SvaraRaderaÖnskar er alla tre lite ro nu - lite njutatid... *ler* Många kramar på dig. Och Märta. Och Gottisen.
Nämen, fy så hemskt! Usch, jag ser hundar numera som ett barn i familjen på något vis. Sådant kan ge mig ångest att tänka på. Men jag är glad att det går på rätt håll för er i alla fall.
SvaraRaderaDu undrade hur det var? Jodå, du fick mig att skratta i natt här pga det där om A´s kriminalitet och hur jag givetvis lagt fram det där lite snyggt. :)
Man ska använda sina kort, ja. Kram och godnatt!