Om man skulle gnälla lite över vädret?!

Ett par gummistövlar skulle jag behöva införskaffa mej.
Trots att jag är kombon "skoälskare + hundägare" så har jag faktiskt aldrig ägt ett par gummistövlar i vuxen ålder och även om ovanstående är snygga vägrar jag lägga över 1000 spänn på ett par.
Fast kanske borde jag tänka om... med tanke på att det ta me fan regnar året runt i det här landet så skulle det kanske bli mina mest använda skor.
Det är så otäckt att gå i gummistövlar tycker jag.
Varmt, svettigt å platt.Taskig komfort för hålfoten mist sagt.
Men å andra sidan är det inte så jäkla skönt att gå ut i sina vanliga skor heller i ösregn.

Jag var på ICA förut.
När jag gick in i affären duggregnade det, när jag kom ut hade himlen öppnat sej å syndafloden välde ner.
Människor stod i den lilla "hallen" ut från affären och tryckte med uppgiven blick.
Andra kom in å utspringande, hukade med luvor uppfällda eller en tidning som skydd.
Småbarn skrek i regnet och en hund satt bunden utanför å såg ut som om han ville ta livet av sej själv.
Å jag tänkte... "Vi är banne mej ett plågat folk här uppe i norr, halva året hukar vi i mörkret och drömmer om solen och på sommaren springer vi mellan punkt a och b i hopp om att inte bli dränkta."
Det är ju så. På riktigt.
Så oerhört väl behöver vi en sommar värd namnet.
Här uppe i norr. Där vi koncentrerar all livslust, sociala möten och tankande av ljus under några få korta månader.
Allt ska vi hinna. Allt ska vi unna oss. Alla ska vi hinna träffa.
Uteserveringar skall besökas, kött skall grillas, sand skall borstas av från svettiga ostmackor, kroppar skall brunbrännas och doppas bland vågorna, blommor skall plockas, släkt skall besökas, ungar skall roas, jordgubbstårtan inmundigas osv osv.
Och vi har juni, juli, augusti på oss. Och så regnar det bort!
Man KAN bli psyksjuk för mindre.

Ska man behöva sitta i juni månad och längta tillbaka till somrar som flytt?! Va?! Ska man det?!
Jag minns förrförra sommaren när min pappa o hans fru var här och vi grillade å satt ute i den ljumna kvällen. Vi drack vin och gick ner till havet. Jag å Märta badade. Pappa visade sin vita rumpa för kameran. Ollonborrarna skrämde halvt ihjäl pappas fru och vi hade en underbar kvväll.
Jag minns förra sommaren när Mini och jag hoppade från klipporna i Kallithea i ner i det klara ljumna vattnet.
Jag behöver mera sånt. Nu.

Puss/ Asta